Känner mig som ett förskolebarn i en mataffär en fredag vid 17.00 😆

Idag har varit en händelserik dag.
 
Min gymkarriär har börjat på allvar. I morse begav jag mig till Actic och mitt sjukgymnastikpass + lite styrka i andra muskelgrupper utan att belasta mitt vänsterben. Jag lovar att jag tog det lugnt kära sjukgymnast 😍
 
Hem och in i duschen för att sedan i sakta mak ta mig med bil till en vän. Vi tänkte luncha och kanske köpa billiga skor åt hennes son.
Bäst som vi skulle köpa lunch fick jag syn på en jag kände igen 😍!!!
Min kusin! En av de jag lekte väldigt mycket med när jag var liten 💕 Vi kunde inte prata så mycket ... Hon var med jobb ... Så vi lovade varandra att det skulle bli en snar träff 😍
 
Hem igen och vila före en träff med härliga gänget som försökte stötta och hjälpa de kidnappade barnen hem.
Det var härligt att sitta ner och prat om hur det gått och vad som vi kan göra mer. Extra härligt att känna att det finns goa medmänniskor som helt utan egen vinning går "all in" och hjälper en människa i kris när man så sent som igår reflekterat över den hemska flygkraschen. 
Det finns hemskheter men också goda gärningar och goa människor 💕💕💕
 
Före bussresan hem mötte jag upp med älskade mannen och tog en kaffe.
 
Nu har jag med nöd och näppe tagit mig till vår ovanvåning och soffhörnet. Här ligger jag med benet högt och är så trött i kropp och själ att jag skulle kunna gråta. Hoppas natten blir lugnt sovande 😴😴😴😴😴😴😴😴
Jag förstår precis hur de stackars förskolebarn som efter en lång vecka känner sig i den långa ringlande kön i mataffären en fredag kl. 17.00. Inte alls konstigt att de ibland tjurar eller gråter ...
 
Sov Gott 😴