Det finns hopp ...

Idag hade alla assistenter ledigt så sonen och jag begav oss på äventyr. Vi begav oss till EM i fälttävlan i Malmö. Väskan var packad med alla nödvändigheter. För oss innebär det bl.a Ipad, hörlurar, hörselkåpor, extrakläder, regnkläder, lunch och vatten.
 
Väl framme möttes vi med fasa ... Kön till biljetterna var lååååång!!!
Jag lovar det skulle ta timmar att komma in.
 
Jag tänkte direkt "prata med de som jobbar här - be att få köpa biljett på annat sätt"
Sagt och gjort - jag hittade en kille och berättade läget. "vänta här," sa han. Strax var han tillbaka och bad oss följa med. Vi fick gå i en VIP-kö
Jag är överväldigad! Det finns hopp för mänskligheten 
 
Om vi hade behövt stå i kön hade besöket aldrig blivit något positivt att minnas. Nu blev det så ... vi hade väldigt mysigt :)
 
 
 
 
 
 
 
 
Som ni ser skiftade vädret lite under dagen, men vi hade solsken i blick.
 
Även i toakön fick sonen smita före. Snälla människor var det gott om idag
 
Tack! Om ni visste hur ni gjorde vår dag
 
Godnatt - Goa skratt <3
 
 
 

Tokigt eller klokt???

.. ja det kan vi säkert inte finna svaret på, men ...
 
... egentligen är det inget nytt för vare sig mej och förmodligen inte för er andra heller att kondition är en färskvara och att ha en hyfsat bra kondis är en fördel.
 
Det som är olikt för mej i nutid är det fokus som idag läggs på att peppa varandra till träning och att hålla oss i trim. Det har kommit mer i fokus i och med sociala medier. Aldrig hörde jag mina föräldrar prata om hur långt de sprungit, hur många pass de fått in i veckan eller vilka lopp de skulle springa. Jag hörde dem heller inte säga "bra, vad duktigt av dej att springa så långt" "Wow vilka fina nya joggingskor du köpt, du kommer flyga fram i spåret" .. och liknande kommentarer. Jag ler lite när jag tänker på hur det skulle ha hörts om de sa så ;)
 
Jag måste erkänna att det är svårt att inte sköljas med i vågen av peppning och "hetsen" att springa de där passen i veckan.
(Jag är väl lite knäpp ;))
 
När jag var yngre behövde jag inte träna för att orka springa 5 km. Det är helt naturligt. Nu behöver jag. Det är väl också naturligt gissar jag ;)
 
För mej blev löpträningen ett sätt att ventilera hjärnan då det fanns många tankar kring livets händelser. Kanske många av alla "peppande" människor på Facebook började av samma orsak? .. inte vet jag.
 
Livet nu & Livet då (på mamma & pappas tid) ser väldigt olika ut. De slet mer på sina kroppar och vi sliter mer på våra "knoppar" i vardagen.
Kanske är det därför naturligt att vi springer för livet ;)
Våra kroppar behöver också sitt.
 
Snart beger jag och dottern oss till huvudstaden och årets lopp - Tjejmilen. Det är en årlig "utflykt" för oss. Då bor vi hos två goa tjejkompisar över helgen, springer loppet ihop och med massor av andra tjejer i varierande åldrar. På kvällen umgås vi i stadens vimmel.  Det är verkligen en höjdpunkt på året <3
 
Hahaha ;) Jag bara var tvungen att lägga in en bild
som denna ;) så ni förstår ... <3 hihihi
Träningshetsen har drabbat mej ;)
 
  
 
Ha en god natts sömn <3
Godnatt

 

Njutbart lärorikt <3

Jag är så glad att vi hittat GuroAffe.
 
Allra helst i denna tid då sjukvården inte är till för oss vanliga (ja egentligen vem är den till för?).
OM du skulle bli krasslig och vill att en läkare kollar dej så kan systern i luren (när du efter X-antal timmar får kontakt med en syster) säga "Nä tyvärr vi har inga tider idag" "Nä det kan du inte räkna med att få tid hos honom du är listad hos" "Nä tidigaste tiden är om 10 dar" ...
 
Då frågar jag mej ... Varför ska vi lista oss hos en läkare?  Vem kan komma till samma dag/vecka?
 
En gång när jag ringde slutade samtalet med att jag sa ".. men så länge går inte att vänta. Förhoppningsvis läker det ut själv och det var ofarligt i annat fall är jag död före den tiden"
Hon höll med men kunde inget göra.
 
Jag har sjukvårdens icke fungerande att tacka för min hälsa - kan man säga ;)
 
GuroAffe har hjälpt mej att förstå hur fantastiska och komplexa våra kroppar är. Med lite hjälp kan de hitta en väg att ta hand om nästan vilken bacill som helst.
 
Vi pratar alltid om något nytt som ger en ny insikt för mej och jag tycker det är som att gå i skolan - på föreläsning ;)
 
Sonen och jag har varit hos honom idag
 
Jag har också träffat en go kompis och lunchat med henne idag. Vi har alltid tusen saker att dryfta och tiden räcker ALDRIG ;)
 
Nu är jag precis hemkommen från en promenix/pratstund med dottern sitter och bloggar med en skål popcorn brevid mej ..
 
Vi ses
 
 
 
Visa fler inlägg