rodhakensjunger

... kanske rent av bästa dagen 2015. Solen sken och värmen fanns. En fin vårdag då en kompis till oss fyllde år. Han befann sej förstås i Italien och firade vinter. Tydligen väldigt blåsigt där idag men då hanns det med mera tårta och andra godsaker kan jag tänka. Det var också dotterns namnsdag och dagen då jag skulle få reda på om benet läkt bra.

Efter en förvirrad sjukresa till sjukhuset gick allt som på räls. Röntgen och sen läkarbesök. Sjukgymnasten vid förra besöket spådde tre scenarier för idag 1. dåligt läkt - mer rullstol och inget stöd på vänsterbenet.  2. att jag skulle få börja "stegmarkera"   3. Stödja och gå

 

Gissa om jag blev glad över att det blev stödja och gå. Det var svårt att hålla tillbaka tårarna. Jag trodde samtidigt inte att jag skulle kunna gå. Ortosen skulle jag behålla på vid belastning ett tag till men ...

Från den sjukhusbädd jag låg på och till rullstolen verkade det inte funka .. :-/ Jag tog på min gympadoja även på vänsterfoten även om den spände en del. Då .. helt plötsligt funkade det att lite skrangligt gå med mina kryckor.

 

Överlycklig band jag fast mina kryckor i rullstolen och bestämde mej ... ingen sjuktaxi skulle beställas. Jag rullar de dryga 2 km hem. Solen sken, fåglarna kvittrade och jag likaså <3

 

Väl hemma kunde jag själv rulla in rullstolen och sen har jag övat att gå. Jag kan även lite utan kryckor :-)

Nu är hela jag trött och ska lägga mej. Stackars mannen börjar känna sej förkyld så han behöver vila för att tillfriskna. Tur sonens assistenter håller sej på fötter.

 

Kram & Godnatt