Självständighet och att bli straffad trots att man inte gjort något brottsligt

 
 
 
I förskolan, skolan och daglig verksamhet, så ska alla sträva mot självständighet. Först låter det jättebra.
 
Något som inte är bra är att det ska gå så fort.
 
Alla barn i förskolan ska fort fort kunna allting själv.
 
Ta på sig, äta, somna, förstå och kunna allt.
Helst alla bokstäver och siffror när de lämna förskolan som 5 åring.
 
Många barn idag är stressade innan de lämnar förskolan. Ännu fler när de lämnar grundskolan. Och som unga vuxna tar långt fler sitt liv än för bara 10-15 år sedan.
 
Jag är varken emot utveckling eller att barn ska växa upp och bli ett bra orginal av sig själv. 
MEN det måste få vara i deras egen takt!!!
 
Att som pedagog ha fått följa så många barn mot en framtid där de tror på sig själv och sin förmåga att erövra världen känns som den största upplevelsen jag kunnat få. Jag har aldrig jäktat på någon självständighet - de jag mött har fått ta det i sin takt.
 
Det som jag tagit fasta på, förutom all fakta och forskning jag läst, är samspelet med barnet, mamman och pappan. Självklart också i samspelet med mina kolleger
 
Vilken individ barnet är vet mamman och pappan bäst!
(kan finnas undantag då mamman och pappan själv behöver hjälp) 
 
Hittills har jag menat alla barn.
 
 
Nu ska jag berätta om de barn som inte reagerar eller interagerar som de flesta.
De barn som jag egentligen alltid tyckt bäst om i mitt abete - för de tvingade min hjärna att tänka och göra det jag inte själv visste att jag kunde. Övade min prestigelöshet ...
 
Hur tror ni dessa barn känner sig när allt bara ska göras så fort och de ständigt känner sig efter ...
 
Med rätt stöd och obegränsat med tid så lär vi oss det just vi behöver veta. 
 
 
Tyvärr satsar inte politiken på alla - bara på de som kan ge dem flest röster om jag får raliera lite. 
 
Kolla vad som håller på att hända i vårt land. Vi diagnostiserar fler än någonsin ...
 
 
Vi ska ha in fler än någonsin på speciella boenden ...
 
 
 
 
 
Inte nog med detta! 
Vi lurar omgivningen som är okunnig att detta är det rätta!
 
Jag som mamma till ett barn med speciella behöv hör från människor varje dag att det minsann finns bra boenden också och att media bara tar fram det dåliga.
 
Det hoppas jag VERKLIGEN att det finns!
Men det räcker att det finns ETT dåligt för att vi är helt fel på det!
 
Vi som är nära dessa miljöer - som sett och hört argument - sett resultaten av insatser och uteblivna insater - vi är inte så lätta att lura.
 
Vi är INTE emot utveckling av de barn vi möter! Några av dem är våra egna barn. 
 
Men de måste få tillåtas att bli förstådda.
 
Att någon blir den som utåtagerar är ett misslyckande från omgivningen - inte från den som mår dåligt!
 
Det samhälliga mantra som följer mej i rollen som mamma och pedagog - deras språkrör - är
"Du måste se till att göra dem självständiga!"
 
Vet ni .... Det är inget vi GÖR - det är något vi låter ske.
 
Vi måste med kunskap och tid låta detta ske.
För hela landets medborgare - även de funktionsnedsatta 💖
 
För er som inte vet vad som står i LSS- lagen - rättighetslagen som är livlinan till en självständigt liv på dina villkor.
 
 
Det stora som regeringen vill försöka lura bort, som jag tolkar det, är att människor med Intellektuell funktionsnedsättning ska bort från lagen och erbjudas gruppboende så där rakt av. Inget individuellt prövande för vad som är träffsäkrast ur ett helhetsperspektiv. Även personer med diagnoser inom autismspektrat ska utestängas, är min tolkning.
 
Det jag skulle vilja se är
  • bibehåll personkrets 1-3
  • att helhetsbehov, inte diagnos eller timräkning, avgör vilken anpassning som är träffsäkrast
  • Försäkringskassan, alltså staten, är huvudman för alla ansökningar inom LSS (då blir det rättvisast bedömt)
  • anhöriga ska få abeta som personlig assistent men övervägande ska det vara personal utanför familjen (då har staten insyn och kan inte så lätt anklaga anhöriga för fusk)
  • stoppa 2 års omprövningarna permanent för de som fått diagnos som anses livslång (det skulle bespara FK massor av arbete och slita mindre på anhöriga som vart annat år måste se sin anhörigs allra "sämsta jag" Det sliter oerhört att berätta det vart annat år när vi alltid annars försöker se små framsteg och få uppleva glädje)
 
Ta väl hand om er och grunna lite på detta ...
 
 
Idag är kanske du helt utanför denna värld men redan imorgon kan det vara förändrat för livet är en skör tråd 💝



 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg