rodhakensjunger

Efter en härlig förmiddagsfika hos en god vän begav jag mej till sjukgymnasten. Fick råd om hur övningarna jag redan gjort ska bli mer effektiva och hur jag ska hitta de obefintliga lårmusklerna igen. Ska kämpa extra mycket med smidigheten så att jag inte föralltid kommer hasande fram som en äldre tant. Det kändes väldigt bra efteråt och jag fick igång kämpaglöden.

 

Annars i eftermiddag har jag tänkt på våra fina samtal från i förmiddags <3 medan jag gjorde müsli och delikatessknäcke.

 

Det är mycket som kan hända i livet och det går inte att förbereda sej. Efter mina föräldrar bortgång är jag lite vingklippt vad det gäller känslor till de mina. Jag har mycket svårt att inte veta om/att de mår bra. Vissa skulle säga att jag har kontrollbehov men det är inte det som är grunden. Grunden är att jag är rädd att mista fler nära och kära. <3

 

Allt kan man inte bestämma i vilket fall så vi får göra det bästa av det som sker. Det är härligt att ha många vänner som stöttar i svåra stunder. Det fick jag erfara nu när jag bröt benet. Det var ingen riksolycka och jag blir bra igen ... men läkning går fortare om vi lyckas hålla modet uppe och det går ju lättare med stöttning. Nu är jag snart bra igen .. i alla fall så bra att jag kan hjälpa tillbaka om någon behöver. Det är skönt <3

 

Nu lite smidighetsövningar före John Blund.

Kram