rodhakensjunger

.. ja det kan vi säkert inte finna svaret på, men ...

 

... egentligen är det inget nytt för vare sig mej och förmodligen inte för er andra heller att kondition är en färskvara och att ha en hyfsat bra kondis är en fördel.

 

Det som är olikt för mej i nutid är det fokus som idag läggs på att peppa varandra till träning och att hålla oss i trim. Det har kommit mer i fokus i och med sociala medier. Aldrig hörde jag mina föräldrar prata om hur långt de sprungit, hur många pass de fått in i veckan eller vilka lopp de skulle springa. Jag hörde dem heller inte säga "bra, vad duktigt av dej att springa så långt" "Wow vilka fina nya joggingskor du köpt, du kommer flyga fram i spåret" .. och liknande kommentarer. Jag ler lite när jag tänker på hur det skulle ha hörts om de sa så ;)

 

Jag måste erkänna att det är svårt att inte sköljas med i vågen av peppning och "hetsen" att springa de där passen i veckan.

(Jag är väl lite knäpp ;))

 

När jag var yngre behövde jag inte träna för att orka springa 5 km. Det är helt naturligt. Nu behöver jag. Det är väl också naturligt gissar jag ;)

 

För mej blev löpträningen ett sätt att ventilera hjärnan då det fanns många tankar kring livets händelser. Kanske många av alla "peppande" människor på Facebook började av samma orsak? .. inte vet jag.

 

Livet nu & Livet då (på mamma & pappas tid) ser väldigt olika ut. De slet mer på sina kroppar och vi sliter mer på våra "knoppar" i vardagen.

Kanske är det därför naturligt att vi springer för livet ;)

Våra kroppar behöver också sitt.

 

Snart beger jag och dottern oss till huvudstaden och årets lopp - Tjejmilen. Det är en årlig "utflykt" för oss. Då bor vi hos två goa tjejkompisar över helgen, springer loppet ihop och med massor av andra tjejer i varierande åldrar. På kvällen umgås vi i stadens vimmel.  Det är verkligen en höjdpunkt på året <3