I´m back ;)

Verkligheten trillar snabbt och tungt över en efter ett lov;)


Arbetsuppgifterna var väntade och det kändes bara bra:) Jag trivs väldigt bra med att arbeta med eleverna. Det är ett sorts detektivarbete. Det gäller att läsa sinnesstämningen hos enskild elev och grupp. Varje sekund. Snabbt händer minsta detalj som gör stämningen helt annan. En elev eller en av oss vuxna missförstår. Genast är situationen en annan. Ibland tar det ett tag innan vi vuxna kan läsa vad som hände och åtgärda. Med erfarenhet går det snabbare och vi är ett slipat gäng.
Jobbet jag hade med eleven som blev "min" denna dag var gudomlig;) Det gick som en dans så länge orken och energin fanns. Sedan fick vi fylla på i matsalen;)
Det tunga för dagen var ett samtal från de som förväntas bevilja sonen mer assistenttimmar. De ville ha mer "bevis" på hans behov av aktiv hjälp. Det är så man blir gråtfärdig :( Ingenting kan tas för givet och det ska visst aldrig bli mindre slitigt att vara familjen Strävsam:(
Skam den som ger sig - på jakt efter fler bevis.
Egentligen bara människor med pondus nog för att övertyga om fakta.
Nu ska jag fortsätta läsa allt material som jag bör kunna innan veckans kurs i nya regelverket för skolan. Intressant men ack så tungt ;)
Sweet Dreams :)


#1 - - Sus:

Ja visst....läroplan på jobbet och diktering av "läroplan/livsplan" i hemmet...

Det kan klart bli tungt!

Avundas dig inte varken det ena eller andra, tro mig:)

Kraaaaam med påfyllnadsspruta av envishet och ork!

#2 - - cecce:

Bevis?? Ska det behövas? Förstår att du är på väg att ge upp ibland.

Hoppas du kan bevisa att du behöver hjälp så att ni får den avlastning som ni så väl behöver!!



Styrkekram!!